Hej alla.

Idag har jag suttit hemma för det mesta.. Jag vakna upp i mitt rum vid åtta och kom på att jag somnat vid fyra alltså bara sovit i fyra timmar.. halv tolv kom tina in och påminde mig om hundarna. Första jag tänkte va

'men ungjävel uut!! JAg vet det jävvla bra och vad ska du säga?!! Du va inte ut förns halv ett igår idiotfan..'

men svara bara Mmh. Stäng dörren.

Sen börja jag fundera vad jag drömt om Björn förut.. Det stog alldeles stilla men försökte ändå komma ihåg drömmarna och kom ihåg en del av den ena.. och det var en invecklad dröm.. Men ändå, hela grejjen som var viktig som fick mig lite stel och nervös när jag vakna var just det att jag suttit i hans famn.. Och att jag lutat mig mot honom och pratat med han och han verkade verkligen njuta av att vara i min närhet.. sen andra delen av drömmen låg han med Linn men jag visste att han skulle komma till sängen jag låg i sen men just det att se han ligga brevid henne.. Gjorde väll mig en aning svartsjuk och lite besviken tror jag.. Men det spelar ingen roll, det skulle inte va så konstigt heller med tanke att dom två är ihop och den andra var en dröm..också. Som jag inte minns vad den handla om.

Och den jag hade inatt var inte direkt normal heller.. Jag menar.. Den.. Liksom.. Var konstig.

Jag var vid nåt shopping centrum (vilket är väldigt Väldigt VÄLDIGT ovanligt)

och skulle gå in. fan. Har glömt vad det heter! -.-' Men just ingången som typ... Eeh.. Snurrar runt? Hahahaha nåt å det hållet ialla fall och när jag var inne så skulle jag hämta något, fixa något.. Det var viktigt.. Men iaf det är en dröm som är svår att förklara för känslan är så udda så man vet inte vilka ord man ska använda för att få någon annan att förstå.

Har även börjat läsa en serie som heter 'Dengeki Daisy' Det handlar om en tjej hennes brorsa har dött och det sista han lämnade henne var en mobil med en kille som skulle 'ersätta' honom. Han hjälper henne genom allt genom mobbningen allt. Oavsett vad. Och den här snubben visar sig vara en snubbe som jobbar på hennes skola som vaktmästare.. Hennes hem blir förstört mitt i allt så hon får bo hos den här killen.. Och han är DEISY som hon snackar med den är tjejen och det är en manga serie och jag har verkligen fastnat för den. För jag önskar.. Att jag var den där tjejen.. Den mobbade som bor med konstiga personer.. Som har en död brorsa.. För.. Trots allt..

Det jag önskat mig sen jag var liten är en egen storebror..

En som kan ruffsa om mig i håret le och säga att jag är knäpp eller något sånt.

Någon som kan sätta sig framför mig och titta mig rakt in i ögonen med ett dödsallvarligt ansikte och fråga hur jag mår om det jag just sagt är sant eller nåt sånt.

Någon som kan kittla mig lekfullt och fråga om jag ger mig om jag fått nog än? Sen skojja att han inte hör och fortsätta.. Det är hur jag föreställer mig en storebror.. Men.. Det är bara min önskan jag är den som får ta hand om min familj och vänner. Jag har ingen storebror ingen storasyster heller. Bara en liten ynklig lillasyster som jag älskar väldigt mycket. Oavsett hur jobbig hon är, för hon är speciell .. Väldigt VÄLDIGT speciell. Haha men hon är Min lillasyster och jag har alltid hjälpt henne så oavsett vad så.. Älskar jag henne, och självklart ingen annan utom jag får ju röra henne så! ^^

Men fortfarande.. Bara tanken att kunna ha en brorsa.. Som kan se och förstå om något är fel.. Som kan veta om det hänt nåt..Det kommer nog vara min eviga dröm även om jag säger annat för.. Jag vet hur omöjlig den drömmen är och kommer förbli. Men även om det är så, så finns det inget jag hellre önskar.. För han skulle halft skrika och vilja få fram svaret i panik om det hänt mig nåt svära över idioter som vart elak mot mig och kramat mig och sagt att dom ba förtjänar stryk och inget annat.

Men nu, är det annorlunda.. Nu är det jag som får 'spela' vuxen och inget annat. Men ändå.. Kommer jag alltid önska.. Att jag kunde hitta.. Någon eller ha någon som är sån.. Som.. Verkligen bryr sig, som verkligen lyssnar och som.. Verkligen förstår vad jag snackar om.

Jag har frågat morsan om en kattunge, för jag vill ha nåt gosigt att gosa med som kan få mig glad igen.

Som jag kan få kärlek av, som jag vet inte lämnar mig oavsett om den vill eller inte. Som jag vet..

Att jag kan ta hand om med all min kärlek, som jag kan bli galen på, som jag kan gosa med när jag gråter. Som bara är min.

Jag har dagdrömt det nu när jag tappat min bästis och kanske två vänner till.. Att den där kissen kommer utkrypandes under från sängen och hoppar upp i min säng kurrandes och stryker sig mot mina ben och att jag tittar försiktigt upp genom mina tåröga ögon och ner på kissen och ler hopplöst och tar upp kattungen i min famn och gosar med den kliar den på magen och busar lite smått och låter den gnaga på mitt finger och under den tiden bara le och känna mig älskad.. Jag har fantiserat mig bort för det skulle va viktigt för mig, att få känna mig så älskad av någon så liten underbar en.. Men tills dess har jag något annat, och det är Björns present. När jag fick den var jag inte så imponerad, som vanligt kom det senare.

Han hade hållt det hemligt i flera månader så när jag hade hans present i mitt knä så strök jag pappret undrade ivrigt vad det kunde vara, om det var nån bild? PÅ en drake?? Om det var nån häftig figur, som skulle passa mig så extremt!

Men. Isället var det den här bilden;

Jag har aldrig berättat för någon att jag gillar sånt, just den stilen..

'När jag såg den så visste jag att den skulle passa in på ditt rum' hadde han sagt.

Eller nåt i den stilen ialla fall.. Men saken är den att jag kände hur jag blev lite besviken först

och när jag insåg det ändra jag mig log och sa tack.. men jag visste vilket intryck jag gav, men jag var

tacksam fast chockad. Jag är helt förälskad i den här sorten, den ser så lugn men så häftig ut.

Har som sagt aldrig berättat det för nån och försökte komma på en anledning varför jag

inte blev så överlycklig, hade det vart en frän drake då hade jag slagit ut i ett leende

direkt! Det vet jag.. Men.. Det här var det sista jag förväntade mig men jag var ändå

tacksam.. Mer än vad jag kunde säga.. Så jag antar at de var anledningen varför

jag var tyst.. Men det här är ialla fall vad jag tittar på när jag är som lessnast vad

jag vill ha och känna nära mig, för jag vet även om jag inte såg så tacksam ut..

Så var det ett av de finaste jag fått.. För jag har aldrig berättat att jag gillar sånt

här för någon.. Så för mig är det här rätt .. Rätt.. Rätt personligt..

Även om vi kanske inte kommer kunna vara vänner längre..

Så känns det som om Han var den där som jag ville skulle vara min storebror..

Hahah nu tror jag bara att jag snackar för att jag spårar ur totalt hehe men xoxo bitches! ;] see ya'll! :)