Okejj det är störande som bara FAAN!!!!!

Jag typ rodnar allt mer och mer hela tiden nu -.-

menar som okeeei.. VARFÖR I HELVETE SKA JAG RODNA FÖR?!?!?!!? finns som inte en enda vettig anledning till varför! -.-'

Hade iaf skolavslutning idag, gick ut nian.

Fick ett stipendium i bild och det var fanimig TUNGT!!

Kände det hur mycket jag ville slänga iväg det över alla nior som satt längst framför mig där som jag stod på scenen. SERIÖST! Det var fan Tuuungt! men inte så konstigt det var gips där i <___________<

och morsan hämtade min kniv idag! >v<

Meen herregud! >_____> jag menar som jag kan nte sluta! Nu vill jag ha ännu mer manga >.>

Vill se mer av sånna dära tysta uuh~ jaa retande killar för enligt mig så är DET så jevvla sexigt >v<

Och jag älskar seriöst sååån manga!! ~$v$~

Men vettefaan varför igentligen <___________<

Det värsta är att dom är ett helvette att hittaa!! D: typ hur svååårt som helst!! ;<

Men det är fan de beesta! ^v^

Och imorrn blire bio med Tony!! Vi ska se den nya 'vuxna' versionen av snövit! ^^  med den där tjejen ur twilight hon som spelar Bella vilken jag inte kan namnet på annars hon ska iaf spela snövit.

Det kommer bli sketaniicee!!

Sen senare idag typ vid sju så ska vi gå ut och äta för att fira mig ^^

men e lite oschysst mot tina för jag har blivit fotad en massa fåt två presenter en av skolan och en av mamma och sen ska vi igentligen ut och äte för min skull också.. Och allt det bara för att jag lyckades få någorlunda bra betyg vad var det.. två mvg.. sju vgn och sex gn tror iaf det var allt. Mean like why so much fuss 'bout it? visst det är kul som fan men kan nte vara så kul för syrran direkt.. :/

Men hon fyller ju år på söndag så då får hon ju massa uppmärksamhet så det blir nog bra ändå ^^ 

Håller på att ta ihjäl mig själv också!! >.<

Tänker som hur det skulle vara att känna ett par vissa fingertoppar försiktigt knappt snudda vid fotleden hur DET skulle få hela mig att rysa och aa.. Rodna-.-'

jag gör illa mig sådär hela tiden asså igentligen så måste jag vara en skitstor sadist för liksom jag gör det hela tiden tänker alltid på det varje dag typ hela tiden och jag vet hur jävla ont det gör varje gång när man måste inse lite hur mycket som jag igentligen älskar varje litet minne varje liten sak.. Men å andra sidan Måste glömma det.. Det värsta JAG gjorde mot mig själv var att inse hur EXTREEEMT sexig han var hur snäll underbar och speciell han var.. Men hallå han brydde sig ingen brukar göra det inte sådär aldrig sådär!! Liksom jag är fan inte värt det och spela ingen roll hur mycket jag försökte säga de han insåg det inte han insåg inte varför jag jämt fråga VARFÖR gjorde han dit och dat.. Han insåg nog ingenting alls. Mje vad vet jag jag är okejj på att läsa folk men HAN han var seriöst.. Vad ska man säga? utom mitt räckhåll?  Jaa något sånt, haha han var min bästis pojkvän.. Att jag ens lät mig tro att jag någonsin hade en chans att gillas mer änn henne det var..

Jag vet inte dumt iaf.. Men sånt är livet och man får försöka gå vidare oavsett om man vill det eller inte men änn! Änn är det inte över! Jag ska allt visa att jag inte ger upp bara för att han dissar mig för jag, jaag har en Stooor känsla att något är EXTREMT fel!

Okejj!

Det här känns som slutet av mitt värdelösa lilla liv .. -.-

Hade en sak! En sak som okejj inte sak det var fan elakt nej inte elakt utan jävligt, men inte jävligt heller utan typ..

Jag vet inte jäääävligt dumt gånger MINST en miljon!

Men iaf så är det den första personen som någonsin liksom accepterat mig för den jag är liksom utan att .. Jag vet inte men bara Acceptera mig.. MEN! Det elakt dumma idiotiska som Jag gjorde var att jag blint lät mig tro på den personen.. Jag skulle bara fortsatt tänkt att den är ful dum INTe alls sexig i över huvud taget!!!! och bara en allmänt stor fet tjockskallig stor idiot! Att den är skitdålig på gitarr och särskillt piano! Inte rolig alls att vara i närheten av har INTE alls nåt gemensamt med mig! Och huvudsaken varför jag blir så nervis och skit och så röd det är för.. ja.. Man blir ju arg bara man står i närheten av den personen! Mmh! -.-

Men kändes efter ett tag värdelöst att tänka så.. Men hade jag bara fortsatt hade jag vart vänn med Linn vilket hade betytt att jag kunnat vara i närheten av den personen.. Och jag skulle inte gjort slut med Tom heller för det .. var väll bara dumt.. ?

Men jag gjorde allt detdär pga själviska själ.. Inga andra. Jag tänkte inte jo men om jag gör såhär så blir det bra för han och henne! JAg gjorde enbart det Jag ville.. Men så är det väl också.. iaf den här personen är den första som accepterat mig från början.. Minns som första gången jag såg som han så.. Han såg väll rätt okejj ut lite annorlunda.. Tyckte att han verka rätt intressant och jag ville absolut veta vad Linn såg i han. För för första gången så gick det Inte att läsa han utan han såg fullkomligt Normal ut! Har fortfarande svårt att läsa han -.-

Även om jag inte träffat han på väldigt länge så.. Jag vet inte jag var dum som lät mig luras, som lät mig så dumt och idiotiskt tro att denna värld faktiskt har något ärligt och något fint.. ^^

Men allt man kan hitta här nu är besvikelse och.. jaa.. svek.

Men vafan! JAg FÖRSÖKTE! Linn var på mig Tom var på mig mamma och Bosse var på mig! Många var alltid på mig!

Jag Försökte se han som vänn jaa! Men det var svårt -.- han är som PERFEKT! nästan visst han har sina småfel men t.o.m dom älskar jag -.-'

HAn brukade alltid fråga mig typ varför jag gillade honom varför jag ens brydde mig när ingen annan gjorde det? Jag förstod inte alls vad han menade liksom han är han? JAg gilla han för den han är kan han inte bara acceptera det? Att jag gillade han? Men å andra sidan hadde väl jag inte direkt alls något att säga till om eftersom jag alltid ifrågasatte det han sa eller aa gjorde i stort sett allt.. Men vaddå varför skulle jag inte??? Jag menar han pratade alltid med mig aa då efter ett tag.. och han sa Alltid att jag var liten! -.-' irriterande! Men det värsta är att Han är det enda DET ENDA som Nånsin har fått mig att känna mig 'liten' eller ''trygg'' :s

Som som liten fick min mamma alltid komma in till mig och titta till mig för att jag skrek efter henne. JAg fick alltid mina syner.. och hon sa att jag inte borde vara rädd.. att ens hem eller när man sov skulle ha som en mur runtom sig.. JAg ville desperat känna mig så som hon sa.. Men redan då i trean? Förmodligen. Redan då förstod jag att jag skulle inte känna mig trygg bara så enkelt bara för att Jag ville det.

Eller bara för att mamma ville det. Jag har aldrig varit trygg. Nope. Visst andra HAR haft det värre men har alltid vart söndermobbad vars jag än kommit som på Tuna ungjävlarna på Tuna var t.o.m emot mig jag fatta bara inte VAD jag gjorde fel.. Jag hade alltid ALLTID trott att bara du är dig själv så då ska du få dig vänner som du kan behålla som kommer vara dig nära och alltid bry sig.. Men jag hade fel.. Inte ens min bästis var sån.. Hon svek mig.

JAg gjorde allt.Allt Jag var mobbad som hon då. Förut. Men så fort hon bad om hjälp så gav jag henne den jag bad knappt om något aldrig av henne. Jag kunde inte se varför jag behövde hon skulle väll säkert göra desamma om jag behövde det right? Men nä. Så dumt och SÅ fel! Hon svek mig alltid. Jag vägrade bara inse det för jag ville aldrig bli helt ensam. Jag ville inte lämna henne inte då. Inte nånsin. Men när hon tre gånger TRE JÄVLA GÅNGER i rad först sa jamen vi kan väll göra något nån dag? Och sen sa när jag senare en vecka senare vid början av helgen frågade om hon ville göra något? Så sa hon bara att jag kunde dra åt helvette att hon inte ville göra något någonsin med mig igen. Det gjorde hon tre gånger i rad. Jag fattar det bara inte.

Folk är hemska. Så hemska. Jag säger inte att jag är bättre. Faktum är att jag är värst.

JAg gör illa alla gång på gång men jag varnar dom iaf. Hursomhelst så hon är rätt rik. Hon har alltid haft mat. alltid haft ett helt rum med leksaker som liten!  Visst det hände något med hennes föräldrar och jag såg till att försöka alltid finnas. Jag lyssnade på henne fanns för henne. JAg hade kunnat göra ALLT för henne! Jag hade förut. Kunna dött för henne. Nu. Enda som jag skulle dö för är Björn eller Marie. Pff! Men tydligen.. Kommer det aldrig behövas. Ingen ville att jag skulle vara i närheten av han att allt vore bättre om jag bara lämnade han att JAG av alla människot skulle bli bättre av det. Bättre??? Hur fan då?? JAg mår fan värst av alla just nu. Jag menar.. Hur kan man bara skita i han som räddat livet av en? Visst jag kanske inte skulle dö. Och visst jag kanske skulle le som jag alltid gör. Men skillnaden. Den är att jag skulle aldrig vart såhär glad. Inte som jag är nu eller var förut. Inte för att jag är särskillt glad alls längre. Folk ser mig le folk tror att ag är spridandes överlycklig. Men det är bara otränade ögon. Jag är en bra skådespelerska av En anledning.

Jag har tränat under hela mitt liv men det enda jag inte kan hålla tillbaka. Är mitt eget skratt tårar skrik all frustation ha! Det är en lek att hålla tillbaka numera frågar morsan inte ens om vi ska till psykologen om jag inte kan fundera på det.. För jag gav upp jag kan inte vara mig själv hemma jag gav upp. Jag visade sidan av mig som är en lögn.Jag gav upp för att han just han som accepterade mig eller verkade. Bara för att han inte svarar mig. inte på mina sms inte alls. Världen är grym och ingen kommer kunna fatta vad han betydde för mig. Dom säger att han skadar mig men ett enda sms av han oavsett om han tänker säga att jag är helt jävla dum i huvvet eller att jag borde sätta eld på mig själv, oavsett vad så blir jag så ivrigt glad att jag knappt kan sitta still. Ögonen glittrar och jag Kan inte hålla tillbaka mitt eget leende.. Och DET är av Ett enda sms.. han kan bara skriva 'okey' vad som helst visst jag bryr mig som in i helvete om han men zo what ever?  Han fattar säkert inte fortfarande varför jag bryr mig så.. Och det gjordet jag inte heller förns nu typ.. Joo jag hade det djupt nere men aldrig framme. Jag kunde inte fatta VARFÖR han betydde så mycket som han gjorde för mig. Men trots allt vad som än hände vad det än var så kunde jag alltid snacka med han han var rolig och han snackade alltid med mig frågade massa dumma frågor och ringde mig en hel del.. Fanns andra mycket myyyycekt konstiga.. saker han.. sa och gjorde <______<

vilket får mig att bara vilja dö exakt här exakt NU! >___________<

Men det spelar ingen roll.. För jag kollade jämt på hans bilder gjorde ofta det han bad mig om nu i slutet.. Ljög jag.. Jag ljög! Men jag kunde inte.. JAg tänkte.. Han är så bra så duktig.. Han gör så mycket och jag.. Gör ingenting.. För ärligt talat så vågade jag inte.. jag skulle ta en bild på mig i underkläder och skicka till en kille i min kontaktlista.. om inte annat till honom.. >///////////<

JAG MENAR SERIÖST!! JAg är inte som alla andra -enligt mig!-, jag gör nästan aldrig något.. Och vågar inte.. Inte framför andra.. Jag kan sjunga hur mycket som helst dansar MER än gärna! Bara ingen annan än jag ser.. Fånigt! Jag vet men dom där orden sitter så jäkla djupt inkarvade.. Att dom skrattade så fort jag sjöng men låsades.. att dom grät.. för att det var vackert.. Pff. och jag vågade inte annat än att fortsätta sjunga oavsett hur ont det gjorde.Oavsett hur mycket jag ville springa därifrån och låsa in mig på en toalett.. Det spelade ingen roll. Jag vågade inte. Jag var feg. Så BARA därför vågar jag inte sjunga men jag vill. Men trots vad så tror jag inte att jag vågar. för. Jag. är. feg.

Men när jag var hos han.. Och han insåg att jag verkligen ljög för han.. Jag ville fortsättaa ljuga men jag vissta att gjorde jag det skulle han bli mer sårad och hur som helst skulle han bli sårad och mitt straff blev värst.. elle nää men hemskt eller.. lidligt .. eller.. jaa hursomhelst så fick jag typ slicka alfabetet på hans hand och då då sa han att jag såg rolig ut.. vadå ROLIG? Vart fan fick han det ifrån? Jag menar rolig??? Är du seriös??? Men blev mer generad än hysterisk -.-' sen glömde jag typ bort alfabetet hela tiden eller vars i helvete jag var.. 0.0

sen skulle jag typ daska till han på baken och jag var precis som ARE U FUCKIN' KIDDIN' MEEEE?!?!?!??!?!??

Men första gången missa jag helt och då började han skratta och då rodnade jag och slog till igen och då började han skratta ännu mera!! >//////////////<

sen så det var det occh... aa åfyan jag dog ju föfan!!!! >_______<

Jag skulle försiktigt dra tydligen typ hans bröstvårtor och seriöst!!! Jag fatta det som att jag skulle ta tag och dra om hårt och det gjorde jag ju så jävla smart som JAG är!!! Och fyfan så jävla korkat! Fick ju totalt igen sen! Han sa som men så skulle du ju inte göra jag satt som där ''WHAAATTT?!?!?!?? oh fuck....''

sen sista uurgh.. det var att jag skulle ligga typ helt naken på hans säng under hans täckte.. och helvete det gjorde jag fan så då satt han på andra sidan rummet och hånloh sådär gulligt och irriterande och jag titta på han som okejj vad i helvete har du NU planerat?? VAd tänker Duu på?????

Sen sa haan..

'Hmm.. Vad skulle du göra om jag tog alla dina kläder hit??' Jag stirrade på han och svara

'näää!! DET får du inte göra!!' han skrattade och suckade och sa att han inte skulle.. att jag kunde vara lugn vilket jag var men då så snabb som han är tog han nästan alla mina kläder och jag stirra på han och blev helt panikslagen och fick ju mina kläder sen.. men seriöst! Det var kul ^^

Eller som när han eller jag jag stod mot hans dörr och han log och ba vaddå? äre nåt som är fel? hur mår du Ronja? Du ser lite rööd ut.. Jag va som ba ehm .. uuh.. va vad.. eeeeh.. du.. uhh.. öööhmm.. och allt i min skalle var seriöst i Panik! sen på nå sätt kom jag ju därifrån.. eller.. Som.. Första .. gången.. han stod över mig i aa där vid hans säng.. SERIÖST! FÖRSTA GÅNGEN! Snacka om att jag halvt tappade kontrollen! eller helavt? Lite längre och jag hade TAPPAT DEN! han var som.. han stirrade som om han faktiskt såg nåt underbart som inte var av denna värld x/////////////////x

jag drogs sakta mot han och jag tänkte inte ens sen insåg jag plötsligt vad som höll på att hände och fick som panik och putta undan han och han började skratta.. Igen.. -.-

ANdra gången vägrade han gå av och var som där ba.. vadå? Är nåt fel lillen? hur mår du?

jag låg där som helt död ba okejjokejjokejjokejjokejj!!!!!!!!!!!! TA DET LUGNT!!!!!! ANDAS ! LUUUUUGN!!!!

men det gick åt helvete.. sen nån av gångerna jag var där så tog han min mobil! MIN MOBIL! och jag hade berättat en viss grej om.. uuh.. Typ om hur jag tänkte hur det skulle vara att jaa.. ha nån över mig liksom sådär.. så jag var över honom och försökte lönlöst nå min mobil och han låg där som ba  'duu.. Ronja.. Nu är det väl lite fel? Är det inte jag som ska vara över dig? jag gick som därifrån och ville seriöst sjunka ner genom sängen och golvet..

Eller som när han tog min tröjja eller kofta eller vad man ska kalla de.. Så tog han den och jag jaga den och ville ha den men nee då nååår jag den SJÄLVKLART inte! Men fick den till slut endåå ^^ så titta jag som på han liksom med en och-det-där-tyckte-du-var-väldigt-nödvändigt-?-blick och då mitt i allt så sa han snabbt fast ändå lågt antingen nä nu vill jag ha en kram! Eller bara Kraam! Minns inte rikgtigt minns bara att jag blev jävligt förvånad stod där som uuuuuuh va? Kram?? och jag blev säkert röd jag vet inte men varmare blev jag då iaf och var helt chockad som Björn KRAMADE Miig? Varför? varförvarförvarför??? Varför kramar han.. mig? Det är inte logiskt.. han har Ingen anledning att krama mig .. men alldeles För snabbt så var kramen över.. Stod där som ba NEJ!! Fortsätt att krama mig! Sluta inte.. Men haha jag är ingen som direkt kan be om något sånt.. Även om det är allt jag vill.. Kunna få gensvar av han.. Ett enda sms.. men allra helst en enda kram av han.. DET är allt jag behöver just nu men jag vill men kan inte jag kan aldrig be om något sånt.. För jag är aldeles för nervös och BLYG! Som.. ja! Slalomen! Jag älskar slalom men.. Det är som att .. Jag bad Marie för jag vågade inte fråga honom.. Jag menar jag, och han en dag i måttsund.. njaee.. och jag är inte någon direkt 'bra' slalomåkare.. ALLS! JAg är helt hopplös i slalom.. Meen jag älskar det.. Så skulle jag ju endå få åka med HAN! OCh han bad om det och JAAAAAG var så jävla idiotiskt pantat korkad och duuum att jag sa pff ja tvinga mig! OCh på en gång vända han sig mot mig och gav den där blicken som hundvalpsögon som jag är så jävla svag för så det är sjukt! 'snääälla.. kom och åk med mig... Gör du inte det så.. så såå... jag.. vet inte vad jag ska göra om inte du följer med .. du.. betyder så myyyyyyckeet så snäälla gulliga lilla du.. svik mig inte.. föölj..' i panik sa jag nej nej! nooope! sen titta jag på Marie som MARIE HJÄLP MIG!!! och sa MArriiie!!! Men allt varför jag åkte dit med henne.. Var för att få träffa Björn.. För att få se han ..

Men. Hur mycket jag än älskade honom eller att vara i närheten spelar väll ingen roll. Jag vill inte ge upp och jag antar att jag inte har gjort det änn heller.. Men första personen som accpeterade mig verkar inte ens vilja veta av mig längre första som Någonsin kunde visa vilket litet underbart hopp som fanns för att visa att det finns något bra i den här jag vet inte vad men aa denna värld är i stort sett borta Aallt mitt hopp att vara glad eller något åt den stilen.. levande. Är snart borta.. Men endå varje dag påminner jag mig alltid om honom oavsett VAD jag gör! Men hursomhelst så kommer jag nog inte kunna glömma han men jag var dum att faktiskt bli kär i honom! Att han skulle bli min 'första kärlek. pff.. Jag var så dum.. fortfarande är jag det.. Jag vet inte hur många jag har pratat med det om.. Hur många gånger jag har frågat till jag vet inte hur många personer om VAD jag borde göra.. Jaja spela roll nu måste jag gå innan morsan får damp på mig så hejdå

Igår var vi på niornas teater och jag kände igen mig som fan igenom hela föreställningen jag undrar bara om det möjligtvis kankse till och med i min klass kunde finnas några som fann sig prickade ialla fall jag gjorde det.

Hursomhelst så själva föreställningen handlade om en totalt mobbad tjej i en klass där hon var plugghäst och alla hade IG till lägsta nivå och att den hetaste killen i klassen var schysst mot pluggisen och drar sig ifrån alla andra. Han bara struntade i vad dom tyckte, men sånt händer inte. Det är bara fantasi, för världen är inte mogen nog att kunna skilja sig så, inte mogen nog att kunna vara så underbar.

Sen idag klev jag upp och väckte morsan och första reaktionen var som av henne

'VAD gör du uppe Nuu?!' och så den där blicken 'har-du-inte-en-jävligt-bra-förklaring-så-kommer-jag-halshugga-dig-!'

Jag titta på henne och svara att jag hade skola idag och jag tänker faktiskt gå dit också, för jag måste ge Carro hennes lapp.

Men självklart så var inte Carro där idag! Inte vad jag hann se, och jag tänkte så smidigt bara gå dit lämna datorn och dra.

MEn nej! När jag går in i arbetslaget och frågar Johan så säger han att han är för utsliten så han kan inte ta den. För då kommer andra elever också droppa sina datorer och det kunde han inte hålla reda på.

Är som där suck! Okejj..

*BESVIKELSE*(på hög nivå!)

Senare så tog Yvonne datorn iaf.

Sen åkte jag till stan och på skolan efter att jag förstörd väntat på att det skulle lösa sig,(jag försökte fundera ut något i panik att få träffa Marie som betedde sig lite.. konstigt igår!) och jag började skriva på en  berättelse om en tjej som drömmer mardrömmar som ser en katt  som det sakta ryker ifrån och sen kommer en vilsen brevbärare (Otrooligt sexig!) och frågar om lite hjälp som ser lite.. 'Annorlunda' ut^^

Och jag kan inte mer än undra.. Vad i helvette som hände????

Menar.. Det är han som heter Björn jag Vill glömma eller det vore det bästa men jag bara KAN inte glömma han! JAg förmår mig inte att glömma den första personen som Någonsin accepterat mig för den jag är.. Och som hjälpte mig men en sjuhelvetes massa grejjer -.-

sen bara antar att jag ska glömma han om han bara liksom dissar mig? Visst jag vet inte längre om det skulle vara bättre om jag bara lät honom vara eller om han ens skulle bry sig eller ens göra nåt om jag nu just nu tog livet av mig liksom bara sådär. Jag vill så jävla gärna men kan inte för jag är inte säker på vad han skulle göra eller vad han fortfarande tycker.. Men han vill nog inte ha nåt med mig att göra eftersom han sa att jag fick hans bok som jag lånat rätt jävla länge och sen sa han bara att han skulle sova.. Sen har han inte sagt ett jävla pip.. En sak skulle kunna vara att han är upptagen med skolan eller nåt sånt eller med träningar eller med Linn.. Men knappast troligt för förut snacka vi jämt och kunde han svara på kvällen då så kan han väll lika gärna svarar nu..

Så det finns väll ändå inget annat svar än att han inte vill ha nåt mer med mig att göra eller har jag fel? Jag har ingen aning, jag vet bara att jag varken vill eller kan släppa honom. Det är sjukt och jävligt korkat men vafan jag kan ju inte! som han sa så håller jag med, jag kan inte kontrolera mina känslor nej. Men dom är ju för starka! Dom exploderar ju! likaså jag men vafan vad ska man göra? Tror fan han är min första kärlek också... Åhelvete vad jag babblar! Men sant ju och igentligen borde jag säga det till honom som facetoface men bara att åsynen av honom skulle göra mig så jävla nervös så jag skulle bara vilja dra där ifrån och lämna han ifred och försöka intala mig själv att han är för bra för mig. Vilket ÄR sant han är det.. Men kan ändå inte hjälpa att jag älskar han så jävla mycket eller att jag bara vill vara hans vän om något.. Fattar inte vad jag ska göra.. Jag vet att jag KAN överleva utan honom att jag kan klara mig .. men helvete vad ensamt och hemskt det skulle bli ... Och det är nog mer av själviska själ som jag inte vill eller kan släppa honom .. Jag bara undrar hur han mår vad han gör vad han tänker och varför han är som han är.. jag vet inte ens om jag borde låta han bara vara eller om jag borde göra tvärtom och klänga mig som fastklistrad fast vid honom. Men vid minnen jag har med han och allt mer som jag ser han och så.. Så vet jag att jag inte säger eller uttrycker mig eller ens låter mig själv tänka hur Mycket som jag faktiskt vill vara med han eller krama han.. Mmh. Det är något jag behöver av bara han just nu .. Men hur kan jag ens våga ha mage och fråga om det? Just det. Det har jag inte..

FAN! men grejjen är just den att jag är inte tillräckligt.. Bra nog.. Visst förut kanske, men knappast nu .. Jag fattar det inte varför kan jag inte vara lite mer normal? Hade jag varit lite mer normal hade jag nog.. Kanske.. Kunnat vara med honom och inte såhär mordsbenägen.. Men jag vet att Marie inte är ivägen för hon är inte sån, hon skulle inte ta livet av sig i sånna fall hade hon hoppat inför det där tåget vilket hon inte gjorde! Så det är bara Björn jag oroar mig för.. Fan.. Jag kan bara inte sluta.. Inte sluta tänka på han inte sluta oroa mig .. för ett tag sen så drömde jag om honom och det tog mig verkligen seriöst .. När jag vaknade satt jag där och stirrade in i garderoben och undra som.. Va fan drömde jag just om.. jaa.. fan..

Lättare var det med han också för när morsan och Bosse skrek in i käften som dom gjort tex nu flera nätter i rad så kunde jag alltid smsa med Björn och oavsett vilket humör Han var på så vart jag alltid lika glad när min mobil vibrerade och det stog *Björne* eller *Stolpen* eller *Björn Vilhelmsson* som det står nu.. HAr haft lite olika mobiler ^^'

Så även om jag var tvungen att säga emot han säga massa saker och även om han var helt jävla deprimerad så det fanns bara inte så var jag ändå lika glad att han 'litade' eller vad man ska säga så på mig.. Jag var helt enkelt glad nej nej inte glad utan ÖVERLYCKLIG att han var ärlig och smsade med mig såsom han gjorde så.. skite..

och det är Japanska för dom som inte vet ;) 

haha men ska dra från morsans dator och fortsätta skriva på min berättelse så hörs! Kram påer<3

Blir att le plugga lägga sig och gråta sig själv till sömns :) 

Fuck life I got my own versions of life! Fuck thiz I'm going to cry after thiz! 

I'm going to pity myself and hate myself wanna die and such .. Men vafan spela roll,

det är ju ändå bara lilla jag. Lilla söndermobbade ensamma jag det spelar ingen roll om jag gråter mig till sömns.

Rätt åt mig endå.

en liten bild jag börjat med långt ifrån klar kommer behöva lägga ner mycket tid på den men är iaf nöjda att jag gjort den alldeles själv när jag vet hur värdelös jag är på dator i jämförelse om jag är på ipad med penna eller som det jag är allra bäst på som i jämförelse med penna och papper .. det hederliga gamla sättet så att säga hahaha!

 Vi har svenska just nu men jag känner ba att jag nte ORKAR göra nåt just nu .. Hellre hemma senare isånna fall, för jag mår ba så åt helvette just nu så det finns ba nte. Vill igentligen bara lägga mig ner och dö rulla ihop mig till en liten boll och spy, men .. Det är bara sisådär fyra veckor kvar till lovet så överleva får man väll göra under den tiden .. Och sen måste jag kolla gympan med .. jag hoppas att det inte blir dans igen .. för trots allt är det de värsta jag vet, för jag blir alltid sist vald och pga att jag är så jevla nervös för att jag vill visa att jag kan vara minst lika bra som dom så gör jag fel. och när jag gör fel så blir jag ännu mera nervös och då blir det ännu mera fel.

Bara pga det så låg/satt jag och storgrät i torsdags .. pluss att morsan och bosse var tvungna att börja bråka då med. Tror iaf det var förra torsdan annars var det i fredags.

Jag har en ny mobil nu!! (Y) HURRAY FOR MEEI!!

 .. bye evryone have a nice day :3

Heei alla.

 Idag fick Nico damp .. Men inte så konstigt jag blev t.o.m lite irriterad på det. .Men desse i 9a? Jaa i A kastade sin sylt typ på han för att han hälde lite vatten på henne tror tillochmed att han fråga om han skulle.. Då fick han dampanfall och ville på henne och lärarna ställde sig imellan.

Sen gick han dit igen och ville på henne först ville han trycka upp tröjjan i ansikte på henne så hon skulle börja skrika och lipa sen ändra han sig när lärarna klagade och började gå runt bordet för att plocka upp en kniv.. men då gav han upp när flera lärare började gå dit och sa åt han att sluta.. Så istället gav han sig på Kalle och drog upp han från stolen och höll mest han i tröjjan och höll han mest en bit ifrån sig, men man såg hur förbannad han var hur hela han darrade och var så jävla sjukt förbannad.. Jag kollade efter han och märkte att Ada kollade också .. men vem skulle inte kolla igentligen? Allas blickar dras ju mot sånt som är onormalt mot sånt som inte händer hela tiden.

Fast ändå borde folk ju vara rätt vana vid den här sortens uppståndelse.. Vana vid Nico ..

Jag har inget emot han nej. men vill inte vara hans vän, för ens vänner är man ju inte rädda för.

Tom tyckte ju förut att jag borde vara rädd för honom, men varför skulle jag vara rädd för honom?

Visst han var i fel umgänge och visst han visste hur man slåss osv. Men ändå har Tom liksom aldrig riktigt övertygat mig om att han är den där 'tuffa' eller 'fräcka' typen.

Mer den uppmärksamhetskrävande och hellre ljugande typen. Den som jag alltid lyckas stöta på och den jag bör undvika.

Men dumt nog så klarar jag inte det så bra, utan jag stöter hela tiden på sånna personer nog för att jag skulle kunna undvika det men av nån anledning så gör jag inte det. 

Har lyckats hitta en kille som inte är sån som faktiskt är jävligt perfekt.. Men finns en hake på honom med.

Finns alltid en hake någonstanns det är inget man kan undvika den finns i allt, och igår fick jag ju lite halft damp också. En kille ville att jag skulle joina Islanism.. jag tänkte som ba ''HAHA JO I DINA FUCKING DRÖMMAR!'' Sure jag bryr mig inte om folk väljer att vara med i en religion och dom som tycker om det accepterar jag men dom som börjar babbla om att just DEN religionen är speciell för att just DEN religionen kan ''befria'' dig.. det är bara så sjukt fel, alla religioner handlar om samma sak. Att vilja ha fred och gemenskap. och vad får vi av religion? Problem och gemenskap.Det sluta med att jag blocka han för han vägrade sluta och han tänkte säga att jag var en 'förlorad själ' jo tack jag vet det mr allah.. Folk behöver inte skriva i pannan på mig vad mina fel och misstag är. Jag tror att jag faktiskt kan se det själv om jag gör fel. Jag tror faktiskt att jag är så pass begåvad att jag kan förstå att säger jag att någon är ful att det faktiskt Kan få konsekvenser.. Jag är som inte dum.. Menmen folk kan väll inte fatta att jag inte är det.. 

Inte deras fel att dom kan vara så jävla pantade ibland.. Aja nu ska man dra iväg till SOn so see ya palls!

Igår drömde jag om syrran Björn och Tony, blev förvånad, väldigt väldigt förvånad.

För i början av drömmen var det typ en biljakt.. Och jag satt mellan Björn och Tony Björn frågade hur de var med mig medans Tony inte sa så mycket, tina satt i framsätet vettskrämd och det var nån typ som jag inte kände som körde.

Grejjen var den att saktade chaffisen ner så skulle vi dö bland nå creepy varelser, så jag satt där mellan dom två skrajj så in i helvete och snegla lite på dom båda två.

Sen satt vi framför en enorm tv i ett rum som verkade oändligt tina låg på nåra kuddar framför oss och jag satt mellan Tony och Björn och titta på tvn.

nervös som fan.

sen efter ett tag frågade nån hur jag skulle komma hem och jag rodnade lite och sa att jag inte visste.. Att jag fick väll gå hem. Björn sa att han kunde hjälpa mig hem men att det inte spelade nån roll om jag valde att han eller Tony skulle hjälpa mig hem.

Men på tonen av hans röst och blicken i hans ögon så spelade det visst roll. Stor roll.

Iaf så idag när jag låg i min säng och bara vred mig så började jag tänka på honom igen det första jag gjorde.. Hopplös som jag är. 

Så självklart började liksom mitt hjärrta rusa i över 320..

och det snöar så jävla otroligt!!! Vill inte ha nån snö om man inte kan åka slalom!

Vill fan ut och cykla eller lira basket dåjuh! -.-'

Var tur att jag drog till måttsund i fredags.. Hade vart helt jävla död annars!

Älskar att vara där, ville lira lite forboll även om jag var själv, men kom bilar dit hela tiden så jag skippa de.. 

Istället la jag mig ner i solen på en stor kulle närast vägen där vid den lilla skolan och vilade och njöt av tystnaden så länge den varade om ingen bil eller moppe körde förbi.

Fåglarna kvittrade vinden vajade lite i träden och Det är en så underbar känsla så det finns bara inte! 

Ska cykla eller åka me moppen dit massa av gånger till sommarn!

Längtar så, för trots allt att va i skogen eller få som den känslan av sånna ställen det är bara så underbart.

Vilket skiljer mig från andra folk. Vet inte varför men folk verkar tycka att jag är konstig för att jag älskar sånt.

Tycka att jag inte direkt är en normal tonåring.. Men wtf! Det är ju föfan jag så ni får leva med det!

För trots allt det är det bästa jag vet..

Hjärtat rusar i över 350.

Jag rodnar hela tiden.

Du lämnar aldrig mina tankar.

Blir knäsvag så fort du når mina tankar.

Oavsett vad du gör eller säger så såfort jag hör ditt namn rycker jag till och drar efter andan, häftigt.

Se vad du gör med mig!

Bryr mig inte om folk, kan inte heller om jag skulle vilja .. Det är sjukt jag fattar inte varför jag gör såhär..

Jag kan bara inte låta dig vara.. Det är sjukt jag vet..